Om

Scrolla nedåt för svensk text

 

About my workingprocess

Through the years, my processes in painting has taken different approaches and expressions. The outdoors and landscapes has long been of great importance as an inspiration, whether I worked towards installations, watercolors in large formats or sawed-out forms in wood. Something as ephemeral as gut feelings have been taking an increasing larger place in my creative process.

My creative process may seem irreverent – mixing materials such as paper, wood, photography and color. I would argue that my work is done with the utmost respect for each materials different inherent potential. However, I am constantly trying to challenge and test the limits of these materials, and I am not afraid of drastic changes in the picture that is emerging. The titles of my works are often named after trees. But it is not depictions of trees, it is completely non-figurative paintings in coloristic variations and structures with wandering brush streaks deposited densely or sparsely over the surface.

The imagery in the paintings tells of an intrusive painting, where the veins of the leaf, branches and crowns against the sky are stylized and simplified. The expressions in the various pictures are similar, as if the tree’s own membership in the fauna is disappearing and becomes reduced to one individual, and/or like a city overview with our architectural forms.

My work aims to create an artistic dialogue with rendered landscape descriptions and theories of the landscape, interpretations and use of cultural propaganda that the landscape can be forced to submit to, during the course of time.


 

Om mitt konstnärskap

Sedan 2010 har mycket av mitt arbete behandlat tematiken människan i naturen.

De frågeställningar och den konstnärliga verksamhet jag bedriver har länge utforskat skillnaden mellan gesten att uttrycka något fullt uppriktigt och komplikationen i att ta emot ett sådant ”rent” påstående. Mina verk understryker ofta att den som betraktar snarare är bestämd av sina egna förutsättningar och kulturella bakgrund.

Operan ”Atys”, som skrevs av Lully 1676, är en av dessa skildringar som fungerat som inspirationskällor i mitt konstnärsskap. Helt kort utspelar sig handlingen bl a. på Cybelés heliga berg (gudinna) och i slutscenen tar Atys sitt eget liv till följd av gudarnas elaka lek med mänskligheten. Atys lovsjungs och prisas av alla för sin trofasthet och dygd, och hans belöning blir att återfödas som ”ett träd som aldrig tappar sin färg trots strängaste kyla, och när det brinner, får de klaraste lågor”. Atys återföds som en tall(?).

Våra kollektiva mytomspunna historier och religiöst färgade berättelser, som till viss del utgör grundbulten i vårt kollektiva medvetande och som vunnit mark och trovärdighet genom sin historiska förankring, utgör en stor inspirationskälla för mitt konstnärsskap.

Berättelser som den om Atys kan också kopplas till mitt tidigare arbete kring uppfattningen av landskapsbilden. Mina verk syftar till att skapa en dialog, med redan utförda landskapsskildringar och teorier rörande landskapets problematik i framförandet, tolkningen och den kulturellt betingade propaganda som landskapet kan tvingas underkasta sig. Tanken är att verken ska fungera som en korrespondens mellan svunna tider och vad som kan tänkas utläsas av landskapets visualisering och plats i framtiden, samtidigt som jag vill sätta detta i relation till vad som skulle kunna betecknas som mitt ”inre” landskapsmåleri.

Formspråket i målningarna berättar om ett närgånget måleri, där bladens ådringar och barrens mönster mot himlen återfinns, där trädkronors och grenars riktningar har stiliserats och förenklats. Uttrycken i bilderna är likartat, som om trädets egen tillhörighet i faunan suddas ut och blir reducerat till en bild, där formspråket likaväl kan vittna om vårt urbana landskap, likt en stadsöversikt med ”våra” arkitektoniska former.

Det bör nämnas att min syn på landskapet kan uppfattas som ganska vid. Samtidigt som jag i allra högsta grad kopplar samman landskapet med den egna kroppen och vår uppfattning kring densamma.

Verken är med färgerna och formerna, med uppställningen i rummet, en ren abstraktion av naturen.
Ett måleri som undersöker förhållandet mellan det skapade rummet, det fysiska rummet och betraktaren.